Annons

Allt klart!

Nu kan du läsa allt vårt innehåll på våra nyhetssajter och nyhetsappar. Trevlig läsning!

Tv-skådisen Matz jobbar med va-frågor i Östersund: ”Det är roligt att jobba i en sådan miljö där alla anstränger sig till det yttersta”

I de unga vuxenåren var Matz Hasselbom från Fugelsta skådespelare i tv-serier och på Stockholms stadsteater.
Han sadlade om till landskapsarkitekt och fick flera chefsjobb i Mellansverige. Nu jobbar han med vatten och avlopp åt Östersunds kommun.

Annons

– Det är roligt att jobba i en sådan miljö där alla anstränger sig till det yttersta och löser problem som dyker upp, säger han om sitt jobb som projektledare.

En av Matz Hasselboms passioner är bossanova. Här framför han brasilianaren Denisius de Moraes' ”Garota de Ipanema”:

Det var våren 1979 som regissören Peter Schildt satt med på en lektion i Vasalundsskolan i Solna där 17-årige Matz då gick.

– Vi läste isländska dikter, berättar Matz.

Detta ledde till provfilmning och en huvudroll för honom i tv-serien ”Lycka till” där han spelade arbetargrabben ”Kilen”.

Rollen stämde med Matz eget liv och uppväxt i en hyreslägenhet i Solna med en sex år yngre lillasyster, en mamma som arbetade som kontorist och en pappa som var lastbilschaufför.

De tre timslånga avsnitten sändes i tv 1980, och ledde till en kraftig och förlamande själslig baksmälla för Matz.

– Jag råkade ut för Child Actor Syndrom. Det var så intensivt. Alla talade om hur fantastisk jag var. Men jag kände mig helt tom inombords. Jag tappade riktningen i tillvaron.

Han berättar att han lyckligtvis inte fastnade i något narkotikamissbuk.

– Jag gjorde några försök men det var inte min grej.

Han hoppade av gymnasiet och försörjde sig på ströjobb.

Efter några år hade han läkt ihop så pass att han sökte till Scenskolan i Stockholm, kom in och började där våren 1983.

Matz beskriver sig själv som en främmande fågel bland klasskamraterna där de flesta kom från välbeställda hem.

– De undrade vem katten dragit in när jag pratade med min släpiga Solnadialekt.

Efter examen 1986 engagerades han av Riksteatern, satte upp föreställningen Zoo story tillsammans med den skådespelande vännen Fredrik Dolk och anställdes hösten 1987 av Stockholms stadsteater.

Där blev det dock inga huvudroller och efter två år så blev det kalla handen.

– Det kändes jobbigt. Men det är så det fungerar i teatervärlden. Alla har korttidskontrakt.

Den vetskapen hjälpte dock inte och känslan av meningslöshet återkom – följd av omprövning.

Matz läste in gymnasiet på Komvux och utbildade sig till landskapsarkitekt vid Sveriges lantbruksuniversitet i Ultuna i Uppsala.

Det ledde bland annat till tio års jobb som stadsträdgårdsmästare i Danderyds kommun och jobb som verksamhetschef för gator, parker, vatten och avlopp i Mjölby.

Men från mitten av 2010-talet lockade Marieby och fritidshuset i Fugelsta ett stenkast från Storsjön allt mer. Han och hans lillasyster Marie hade få fått ta över det 50 kvadratmeter lilla huset efter mamman och hennes sambo.

Även möjligheterna att komma närmare Åre och ägna sig mer åt skärmflygning drog.

Matz sökte flera chefsjobb i Östersund, fick inget napp, men sa upp sig i Mjölby och flyttade ändå hösten 2017 till Jämtland.

För att försörja sig blev han begravningsentreprenör. Han öppnade filial till den begravningsbyrå i Stockholm som 2015 höll i begravningen av hans mamma Lena. Hon avled i cancer 75 år gammal.

Samtidigt jobbade han i systerns företag i Åre

I maj 2018 anställdes han av Östersunds kommun som projektledare för vatten och avlopp.

Kanske kan det så småningom bli nya teateruppdrag.

– Jag funderar på att gå med i Artistkatalogen igen, som skådis.

Men Matz uppträder redan nu, i mindre sammanhang där han framför brasiliansk musik på portugisiska.

Framförallt är det bossanova som han beskriver som en blandning av samba och jazz. Men det är också samba, serta nejomusik och mbp – musica brazil popular.

Vid sidan av jobbet och musiken så rustar Matz huset både utvändigt och inne. Till sommaren ska det få både vatten och avlopp.

– När huset är färdigrenoverat ska jag anlägga ett arboretum på tomten med exotiska träd som är härdiga på denna breddgrad.

Ett arboretum är en plantering av träd och buskar.

TV: Från Estrad Norrs digitala scen – se vad som händer när Skrämsson struntar i karantänen

Estrad Norrs digitala scen fortsätter att leverera digitala kulturföreställningar under den pågående coronapandemin. Just nu visas ett flertal nya miniföreställningar med högläsning, improviserad coronahumor och – inte minst – iscensättande av det första manuset som skickats in från allmänheten.

Annons

Det är humorn som får störst utrymme i Estrad Norrs senaste släpp av digitala miniföreställningar.

I tre olika avsnitt porträtterar skådespelaren Håkan Borgsten karaktären Skrämsson, från pjäsen ”Börja skolan”, som Teater Barda skulle ha turnerat länets skolor med under vårterminen.

I de specialskrivna scenerna, utformade för en yngre publik, får tittarna se vad som händer när den oregerlige eleven försöker strunta i att stanna hemma när han är sjuk, när han försöker hälsa på sina farföräldrar som sitter i karantän och även vad som händer när han struntar i att tvätta händerna.

Här kan ni se klippet ”Stanna hemma”, med karaktären Skrämsson från pjäsen ”Börja skolan”:

Men det finns även innehåll för vuxna i veckans repertoar.

Dels bjuds det på en uppläsning ur Franz Kafkas ”Önskan att bli indian”, med en så kallad knorr i slutet av läsningen. Men denna vecka bjuder även på den allra första föreställningen som baseras på ett manus som allmänheten har skickat in till Estrad Norr.

Det är en scen av Isac Victor, där han låter två karaktärer – spelade av Helena Gezelius och Anders Hennig Öhrström – illustrera hur ett gemensamt toalettbesök kan leda till filosofiska bråddjup.

Här kan ni se Isac Victors scen ”Lek på allvar”:

Dessa och alla andra miniföreställningar på Estrad Norrs digitala scen hittar ni kostnadsfritt på Estrad Norrs egen hemsida, estradnorr.se .

Förra sommarens teatersuccé har släppts digitalt – som medicin mot ”själslig torka”

Scenkonstföreningen Undantaget gjorde stor succé med sin pjäs ”Jakten på Nils Holgersson” förra sommaren. Nu ges alla som missade föreställningen den gången en ny chans.

Annons

Läs ÖP:s recension av pjäsen: Jakten på Nils Holgersson: Träffsäkert, tankeväckande och humoristiskt om det moderna samhällets stora frågor

Den hyllades av en enig kör av kritiker förra sommaren och drog fulla hus i Frösöns gamla soldatbio. Men den fria tolkningen av Selma Lagerlöfs gamla klassiker visades bara i åtta föreställningar, vilket gjorde att många av länets teaterälskare gick miste om möjligheten att se ”Jakten på Nils Holgersson”.

Med anledning av den pågående coronapandemin så har nu Undantaget, med Martin Johansson och Jonna Hylén i spetsen, gjort det möjligt för alla att se pjäsen på internet, mot en kostnad på 90 kronor.

”Med inställda konserter och föreställningar och frivilliga karantäner upplever många kulturälskare just nu själslig torka. Vi är glada att kunna tillgängliggöra en kulturupplevelse som alla kan ta del av även under rådande omständigheter”, skriver föreningen på sin Facebooksida.

Det är dock ingen fullskalig föreställning som ges. Av upphovsrättsliga skäl har föreningen varit tvungen att redigera bort de flesta musikinslagen i föreställningen, men i allt övrigt är föreställningen komplett.

Inställt: Det blir inga föreställningar i Döda fallet i sommar

Artikel 4 av 5
Lapp-Nils i Döda fallet 2020
Visa alla artiklar

Coronaviruset fortsätter påverka kulturevenemang i länet. Nu ställs föreställningen om Lapp-Nils i Döda fallet in.

Annons

27 juni skulle musikteaterföreställningen om folkmusiklegendaren Lapp-Nils haft premiär i Döda fallet, Västerede. Men på grund av den samhällspåverkan som corona-viruset har och de rekommendationer som både myndigheter och regering ger väljer Estrad norr att flytta fram premiären av ”En musikalisk fantasi om Lapp-Nils” till sommaren 2021.

I ett pressmeddelande säger Estrad norrs scenkonstchef Malin Hülphers:

- Vi har verkligen sett fram emot att möta vår publik med den här stora satsningen, så det är självklart ett tungt beslut att fatta. Men vi måste böja oss för det som ligger bortom vår kontroll och får helt enkelt hålla oss till tåls ett år. Allt finns kvar. Berättelsen, musiken, dansen, ensemblen, kostymerna, bilderna, drömmarna och förstås: Döda Fallet i sommarskrud 2021.

Alla som köpt biljetter får pengarna tillbaka.

Läs mer om föreställningen: Storsatsning: 20 personer på scen när folkmusikens idol kommer till liv i Döda fallet

Nolervik: Här är komakaren i Härke – Anders har fullt upp trots coronatider: ”Det är skönt att kunna jobba ute”

Anders Suneson hade levt ett helt liv som tecknare och illustratör. En dag hade han fått ett uppdrag av ett bolag inom upplevelseindustrin. Han skulle skapa figurer till ett barnskidspår.

Annons

En dag klev han ut ur sin tecknarstuga. Han plockade fram en motorsåg och med följsamma rörelser och känsliga armar och händer föddes djur ur träblocken. En hare, en räv, några björnar.

Så hade det här med att få liv i hoplimmade trästycken blivit en del av hans vardag.

Ungefär så berättar Anders historien för mig när han slutligen kommer fram ur sin snickarbod vid Härke på Frösön.

För det var en helt vanlig blå vårtisdag i april och det var efter påsk men mitt i corona och allt det där som gjorde att man längtade efter att se något annorlunda, något som stack ut mot det grå. Så jag startade bilen och gav mig ut.

Kom så till Härke.

Precis där vägen svängde mot konstcentrum och där bussarna vände, där stod två kor ute på gården. Bredvid korna en hög med spån. Den ena kon spanade ut över Storsjön och bort mot Hallen och Oviksfjällen, den andra var mer intresserad av vad som fanns på marken framför.

Jag klev ur och stirrade en stund mot korna. De var naturliga trots att de var skurna ur motsträvigaste fetved. Då kom Anders Suneson, skulptören, ut ur sin stora snickarbod, log och började skotta spån.

Hela han var dammig. Hans skyddskläder och blå bussarong hade ett täcke av spån. Håret lyfte i blåsten och hans ögon log varmt emot mig.

Han ropade:

– Tjena, och välkommen!

– Jag ropade tillbaka:

– Hej, vad gör du?

Anders:

– Det blir två kor och så ska det vara en plog här bakom. Det är en beställning från Örebro och deras parker.

Plogen är en riktig plog som redan finns. Den ska bara kopplas på där bak när de är klara.

Anders är tecknare och illustratör och vi är många som känner till honom och hans böcker, ofta pedagogiska texter och bilder som vänder sig till barn. Fjällkon Tjärna, Ulla i bageriet och Rune i verkstan är några av figurerna.

Men så har han även den här sidan. Den som tar fram liv ur trä och han gör det med motorsåg, hyvel, lim och plugg. Han får hjälp av snickaren Leif Eriksson och ibland kommer även hans konstnärskamrat från Härke konstcentrum några hundra meter bort, Björn Dahlström, där även Anders fortfarande är verksam, hit och hjälper till.

Han berättade att han ville göra djuren till individer. Vart och ett tycks uttrycka något.

– Vi försöker få till lite vridningar i dem, så de inte blir så stela. Sedan lackar jag så att materialet i träet känns, säger han.

Så började han gå mot verksta'n.

– Kom så går vi in, där finns fler djur, sa han.

Så öppnade sig Andy ”woodpecker” och hans värld. En mastodontbäver stod där inpackad för att skickas ut i landet.

– Den ska till Stora Holmen i Örebro. Och här är en räv, det är knappt några pigment i färgen, det är ek så jag vill framhäva träslaget. Den är lackad med linoljelack, det är liv i det.

Här fanns också ett vildsvin vars ögon tycktes följa mig var jag än stod eller gick, och här fanns en fjärilslarv som larvade sig. Några får, en räv och längst ut mot ingången, en groteskt stor nyckelpiga. Den låg där och lyste röd och svart och väntade på att få ge sig ut i världen.

Anders log och såg glad ut när han visade runt bland djuren. Han berättade samtidigt.

Längre in stod en prickig häst med svans och man av rep.

– Vi gjorde en häst till Umeå med riktigt tagel, från slaktaren i Lit, och Leif Eriksson lade nog 20 timmar för att få det rent. det blev för mycket jobb, så vi började producera eget rep.

– Här en mätarlarv. Den korvar sig. Mätarlarven var tänkt som en fjäril från början, men den skulle bli för skör, men en larv då, sa någon. Då kom vi på den här. Den ska också till Örebro.

Det är en hel djurpark därinne.

– Vi har gjort flera djur till olika stadsdelar i Örebro. Ekorrar i Vivalla, till exempel, sedan de här till stadsparken. De ska skeppas på lastbil i nästa vecka.

Även om Anders var ensam i verkstaden just nu så är de några stycken som hjälps åt.

– Det är jag och snickaren Leif Eriksson, och så har jag fått hjälp av Björn Dahlström, keramikern, det är kul att skapa arbetstillfällen.

Det gäller att ha bra hantverkare, som Leif, sa Anders. Leif har ett bra öga för trä och hittar de bästa bitarna.

De hushållar med ämnet också. De bästa bitarna, själva kärnfurun, ligger som yttersta lager på djuren. Det som är lite glesare kommer längst in.

– Det är egentligen underst och överst det behöver vara kärnfuru.

Anders klappade nu en nyckelpiga som var säkert en halvmeter hög.

– Jag klämde fingret på den här också, de frågade vad jag hade gjort, jo, jag har klämt fingret på en nyckelpiga.

– Hur är det med ditt jobb i Coronatider?

– Då är det skönt att kunna jobba ute, blir det sämre väder kan jag alltid gå in på kontoret och teckna. Jag har ibland känt att när jag sitter inne och tecknar kan jag vara geografiskt nära andra människor, men man blir ändå långt ifrån. Nu, när jag är ute, då kommer det fram folk till mig och vill prata och se vad jag håller på med. Jasså, det är kossor på gång?

De har också gjort trä-kor till Chicago. De ville ha dokumentation också och det var inga problem, de hade till och med koordinater till platsen där trädet stått, berättade Anders.

Även om mycket av det som Anders gör hamnar ute i landet eller i världen så har han även jobb inom Jämtland.

– Vi har gjort en del till Undersåkers förskola och så till Remonthagen här i Östersund.